Han står med dragna vapen, det kommer fortfarande rök ifrån hans modifierade 12,7 mm Desert Eagles, två tunga och svårthanterliga pjäser, men han gillade dem. De dem förlorar i smidighet, tar de igen i precision och pålitlighet, vilket har räddat honom flera gånger än han själv kan minnas.
Den genomtränade mannen,torkar bort några svettdroppar i pannan, hölstrar sina vapen och stegar fram mot måltavlorna
Måltavlorna är av en enkel sort och består utav ringar med olika färger som indikerar träffområdet och centrum är gulfärgat. Han gillar inte att träna på tavlor som liknar människor, eftersom han inte i ens i skarpa situationer försökte avfyra dödliga skott, utan mer av skadekaraktär om han nu absolut måste släppa lös sina Desert Eagles.
Efter att ha stegat fram de 25 meterna till de tre måltavlorna, så kunde han konstatera att formen var god och han var redo för sitt uppdrag. I de två första tavlorna satt träffen mitt i centrum av den gula cirkeln, på den tredje och sista tavlan, hade han freestylat lite och med de resterande 18 kulorna hade han ”skrivit” ”GLAD PÅSK” även detta centrerat och med god marginal till perferin.
Han har precis skrattat gott åt skottserien och det komiska infallet, då han hör steg bakom sig. Inom loppet av en sekund, har han kastat sig bort ifrån faran, gjort en kullerbytta baklänges och samtidigt, allt i en rörelse, så hinner han även byta magasin till båda sina ”fredsmäklare” allting snabbare än ”blixten”
-Förlåt, men det har kommit nu, säger Guran med spänd röst, med tanke på hans lite klumpiga entré
-Du går tungt min vän, svarar Fantomen och frågar vad det är han menar?
-Nytt inlägg på http://multisport.outsideonline.se/ svarar hans lilla korpulente vän
-Ok, ingen tid att förlora, slå på en panna kaffe, så går vi in och läser…
Jamen välkommen!
Ok det blir ett litet kort inlägg!
Träning igår, blev bara 60 minuter lugn löpning zon 2, eftersom jag jobbade till 03.00 natten innan och var tvungen att kliva upp 06.50 för att jobba igen= jag var skittrött. Kom hem runt 16.00, hoppade i säng, sov fram till 19.30 och var alltså inte jättesugen på att köra ett pass.
Men i onsdags, så blev det Paddling, cykling och löpning.
Satte nytt rekord på paddelrundan och lyckades själv hålla över 11 km/h under 70 min. Sen så cyklade jag lugnt en kort stund och efter det 10 ggr upp och ned för Väsjöbacken, som också blev ett gott resultat och en härlig indikation om att det finns en god form. En form som jag skall bevara och förhoppningsvis trimma lite nu sista veckorna fram till 9:e Juli och ÅRE.
Ok, dags att stämpla ut och ge sig i kast med dagen. Tänkte ut och jogga lite nu, för att sedan åka ut till Östhammar och delta i bröllopsfesten som det nygifta paret Patrik och Martina håller i och där jag ska vara toastmaster, undrar hur det går?
Tack för visat intresse och trevlig helg!
Fantomen

Detta beställde jag igår på nätet och kommer att tjäna mig i Åre och på många tävlingar framöver
Crank brothers Eggbeater 3, Hmm hade inte råd att lyxa till med Ti-varianten

Byter ifrån mina vanliga Nobby Nic, till Rocket Ron istället, UST givetvis, lite tyngre, men inga punkteringar, peppar,peppar…

Mina nya inov-8 190=väger 190 gram, lätta va!!!

Om jari
Kul att just du kommer in och läser om en grå liten vardagsmus som mig.
Jari Palonen 36 år
jaripalonen@hotmail.com
Så! Vad kan jag bistå med i textväg då? Kanske det mesta mellan en satellit och en djuphavsgrav, men den röda tråden i denna blogg, är min strävan efter att komma tillbaka till toppskiktet i multisport Sverige.
(toppskiktet nådde jag 2011 och höjer kornsiktet,målet nu är att bli bäst och vinna Åre extreme challenge, the journey goes on.......)
Jag var med i begynnelsen då multisporten växte fram, hade några goda år i laget Team Silva, men sedan tog skadorna över och fick inte en ärlig chans att göra mig själv rättvisa. Käppen i hjulet var en axelskada som jag opererade två gånger och efter andra ingreppet blev jag stelopererad och till viss del invalid, så jag började spela golf istället. Stod och slog bollar 4-5 timmar om dagen, käkade varmkorv och drack kaffe och tyckte livet var toppen.
2005 så kom vändningen, blev uppringd av en vän som ville bli först med bedriften att genomföra en Svensk klassiker under 24 timmar. Fick frågan ifall jag ville hänga på, funderade en stund, eftersom jag aldrig hade stått på ett par rullskidor och visste inte om simningen skulle fungera med en stel axel och jag hade bara 1 månad att träna på. Men jag kastade in golfklubborna i bakluckan och där har de legat sedan dess.
Började få upp farten igen och deltog i Adventure Race VM 2006 som gick på hemmaplan Norge-Sverige. Jag satte ihop ett lag och vi tävlade under namnet ”Kusjägarna adventure team” Kustjägarna stöttade oss och min koppling till förbandet är en utbildning som attackdykare. När det var ca 2 timmar kvar av tävlingen och vi ligger 9:a, så somnar en av lagmedlemmarna på cykeln, faller av och slår huvudet så hårt i vägen att vi får tillkalla läkare och avbryta racet på plats. – Surt sa räven, men med lite perspektiv på det hela så betydde det inte så mycket, eftersom vi i princip fullbordat hela banan och jag var nöjd med det vi hade åstadkom.
Senare samma år så skadar jag mig igen och denna gång ordentligt.
Är nere i Spanien och faller olyckligt i vågorna efter ett misslyckat vågsurfingförsök. Slår huvudet i bottnen och får vattenmassorna över mig och ryggen får sig en sådan omgång att smärtor begränsar träningen radikalt i ca 3 år. Efter en magnetröntgen, så fastställer läkarna att jag har 3 diskar i ryggen som är slut och jag känner väl samtidigt att det är över för min egen del också, men fortsätter träna på motionsnivå så ofta det går.
Kontaktar lite olika ryggspecialister runt om i Sverige och utomlands, men de flesta säger samma sak, att det inte går att göra något. Några förslag kommer upp på tal, men det är inga ingrepp jag går igång på. Däremot så säger två läkare att tillståndet inte behöver vara livslångt, utan det kan förändras till det bättre och ca 6 månader senare, så börjar jag kunna springa och cykla utan att störas av smärtor.
Anmäler mig till SM i multisport 2009, efter att ha tränat på i några månader och erhåller en 10:e plats. Men motivationen finns inte kvar längre och trots en fungerande rygg, så uteblir träningen och grillchipsen åker fram. Men i februari 2010 så blir jag erbjuden att blogga på Sveriges multisportsida, multisport.se. Men vad skall jag skriva om? jag tävlar inte, jag tränar inte, så jag tog en veckas betänketid och satte upp ett mål. Jag vill klara av multisporttävlingen Haglöfs Åre Extreme Challange på under 5 timmar och kanske nypa en pallplats och sedan lägga av för gott.
Gjorde allt som stod i min makt att klara av detta mål, men lyckades inte fullt ut, jag hade tiden i kroppen, jag är övertygad, men allt klaffade inte och tiden blev 5.15, platsen 7:a, vilket var det bästa jag levererat någonsin uppe i Åre. Jag blev så inspirerad och kände att jag måste ge det en chans till och det är den resan jag gör just nu. Men för att hålla motivationen uppe under vintersäsongen, så åker jag till Nya Zeeland i januari för att delta i World Multisport Championship 12 februari och få en riktig motivationsförhöjare inför våren träning och den slutgilltiga striden mellan Jari vs Åre.
Vad gör jag annars då?
Bor själv i Sollentuna, jobbar som lasertekniker åt Memira på ögonlasrar (ögonkirurgi) åker runt om i hela landet och tränar vart jag än befinner mig. Det vill säga när jag inte är hemma i Sollentuna och nöter upp och ned för Väsjöbacken på cykeln eller till fots.
Vill du veta mer? Magnecylen som råder bot på det problemet, är att fortätta följa bloggen.
Jari P
Pingback: Formtoppning inför ÅEC | Tidningen Outside